lördag 30 oktober 2010

Halloween-förberedelser

Det är vad denna dagen har bestått av. Ända sedan 1999, då Jennifer var 7 månader, har vi haft en fest för våra vänner på Halloween. Vi har varit mer eller mindre utklädda och mer eller mindre "läskig mat" har serverats. Vännerna har också varierat, inte för att vi har sagt upp bekantskapen med några, utan för att vi lämnade förorten i huvudstaden till förmån för den småländska landsbygden. Och nu är vi alltså i Frankrike, och vi har inte bjudit hem några vänner alls imorgon. Det verkar som att det blir en fest för bara familjen den här gången, om vi inte helt impulsivt bjuder in några under dagen.
I alla fall. Jag och tjejerna har hjälpts åt att tillaga väsande snokar, en avhuggen draksvans, en spökspya (eller var det zombie-hjärnan? Jag kommer inte ihåg, men en av dem är inte tillagad ännu, det får bli imorgon eller inte alls, för tillagandet involverar en väldig massa elvispande, och eftersom Diana sover är det inte något jag tänker ägna mig åt nu.) och ett antal trollstavar. Just det, några tjocka fågelspindlar har jag också hunnit med. Nu ska jag se till att tjejerna går och lägger sig (innan de har ätit upp alla våra clementiner) och sedan måste jag nog göra fladdermuslortarna klara, jag tror att det vore skönt att slippa det imorgon.

Om jag kommer ihåg det ska jag ta kort på vår festmåltid imorgon, så får ni se hur allt ser ut. :)

Här kommer däremot ett kort på en LO som jag gjorde häromdagen. Jag hade två utmaningar jag ville göra, och insåg att jag kunde göra båda på en gång. Jag hoppas att det inte räknas som fusk, man kan bara vinna nåt hos Pysselmyran, så det är inte så att jag får två vinstchanser på halva jobbet. Jag tycker att det borde vara ok, men annars är jag glad för utmaningen, även utan vinstchans.


Pysselmyrans utmaning var att scrappa med turkos, orange och grönt. Och det måste jag säga att jag tycker att jag lyckades rätt bra med.
FaithSisters var utmaningen en skiss, så den hade jag i bakhuvudet när jag komponerade min LO. Fast mina foton var nog en hel del större än vad skisskompositören hade tänkt sig, för jag fick inte med alls lika många foton/papper som hon hade. Men en skiss är ju tänkt som inspiration, inte som något att följa slaviskt.
Det är alltså Jared som sitter på köksbänken och bakar kanelbullar, han älskar fortfarande att hjälpa till att blanda och vispa, fast nu sitter han inte på bänken utan står på en stol istället. Korten är från juni 2009, så han har hunnit bli en hel del större nu. Och min köksbänk har krympt, så det är tur att han nöjer sig med en stol nu, annars hade inte maten fått plats...

1 kommentar:

Madeleine Blomberg sa...

Jag förstår att färgvalet kanske inte kom helt naturligt det låt lite som en utmaning när jag först läste det. Men det blev jättefrächt. Och naturligtvis jättegulligt;-) Du är så duktig du! Vilken skattkammare du har med alla dina scrapsidor!!!
KraM