Vardagsmotion

Vardagsmotion sägs ju vara så bra, och just idag har jag funderat över detta och så gick jag in på google maps för att kolla hur långt det är till Jared och Dianas skola: 750 meter.
Det tar en kvart att gå med barnen och tio minuter när jag går själv.
Om jag kör bil tar det ungefär fem minuter mindre, räknat dörr till dörr, med barn som ska bältas och garagedörr som ska öppnas och stängas osv...
Ingen direkt tidsvinst att ta bilen, och verkligen ingen miljövinst eller bra för bilen att köra denna korta sträcka hela tiden, därför har jag bestämt mig för att promenera så mycket som möjligt.
Sagda sträcka går jag åtta gånger om dagen; alltså sex kilometer. Inte illa alls.

Hur det blir åtta gånger samma dag? Lämna - gå hem - hämta - gå hem - äta lunch - lämna - gå hem - hämta - gå hem. Är ni med?

Idag har jag dessutom gått till stan en gång (jag fick skjuts hem) och till Jennifer och Emmas skola och hem en gång.  Detta betyder att jag nästan har gått en mil idag. Häftigt. Utan att det tog mycket längre tid än att köra bil, nån av sträckorna.

Tänk så fina benmuskler jag kommer att få om jag fortsätter så här.   =)

Skolstart

Första skoldagen för de tre yngsta idag, de två äldsta börjar imorgon.
Det var Dianas första skoldag någonsin, men hon har samma fröken som Jared hade förra året, så det var ju bekant för henne, eftersom hon har varit med och lämnat och hämtat honom i ett år. Hon skuttade in glad i hågen efter att vi hade lämnat Jared i klassrummet bredvid med hans nya fröken. Jag kände mig jätteglad att allt gick så bra, men ändå lite orolig, så klart, man är ju mamma...
Victoria har också fått ny fröken, i det här landet byter man som regel både lärare och klasskamrater varje år, om skolan är tillräckligt stor för att man ska kunna blanda runt i klasserna. Jag tycker inte det är så bra, det blir mera otryggt då, eller hur?

När jag hämtade henne tre timmar senare (ingen inskolning här inte, så gör man inte i Frankrike...) var hon jätteledsen och hade tydligen varit det nästan hela tiden. Stackarn... Hon höll i en smutsig liten snuttefilt med en gammal napp på, jag undrar vem som gett den till henne? Och jag hoppas att hon inte har haft den i munnen...

Jared berättade att hans gamla fröken hade bett honom ta hand om Diana på rasten så att hon inte skulle vara ledsen, så det hade han gjort. Ett bevis på att han förstår franska, även om han inte säger ett ord i skolan. ;)

Diana ska vara hemma på eftermiddagarna, men Jared är tillbaka i skolan, till 16.20. Helt galet med så långa dagar för de små, men man får ta seden dit man kommer, eller hur? Hoppas att det går bra för honom, men han ville hellre bygga lego än gå tillbaka igen. Den stora "grävaren med två grävare" som jag skrev om igår. Så jag lovade att ta isär den under eftermiddagen så han kan börja bygga när han kommer hem igen. Tur att han är ledig imorgon, annars skulle det nog bli svårt att få honom till skolan då.

Tur också att han åt ordentligt vid lunch, i alla fall, för man får inga mellanmål i skolan, bara vatten. Också enligt franska regler...

Jared - Legokungen!

I fredags åkte jag och Jared till en leksaksaffär här i närheten och köpte en stoooor legobyggsats som han har haft ögonen på sedan i våras. Vi har en deal att när han klipper håret får han köpa en legogrej, för han älskar lego ungefär lika mycket som han har avskytt att gå till frisören.

Första gången vi tog honom till frisören satt han och nästan grät i en kvart innan hon fick börja, och han ville inte låta henne vrida stolen rätt så att han var mot spegeln, utan han satt i 90 graders vinkel från spegeln och tittade stint på bilderna på sin legolåda som han just köpt. Jag satt och pratade med honom om alla detaljerna på bilderna och han försökte ignorera vad som pågick omkring honom. Det var en duktig och tålmodig frisör och resultatet blev bra.

I torsdags kväll, däremot, så satt han och flinade och tittade sig i spegeln och var allmänt nöjd med livet, så jag tror att vi inte behöver muta med lego längre för att få dit honom. Tyvärr var leksaksaffären stängd eftersom vi var lite sent hos frisören, så vi fick köpa lego nästa förmiddag vilket han inte var riktigt nöjd med, men det var nog tur, annars hade han väl inte velat gå och lägga sig utan bygga hela natten...

När vi kom hem med legot plockade vi genast fram fyra glasslådor att hälla upp de 609 bitarna i, och så började han bygga ihop sin "grävare med två grävare". På lådan stod det att rekommenderad ålder är 10-16 år, och Jared är ju inte ens fem än, men han byggde på utan bekymmer. När det började bli sovdags kunde han inte slita sig utan ville bygga klart, så jag la Diana och han satt vid köksbordet och byggde i skenet av en läslampa medan vi andra satt i soffan och tittade på film. Det störde honom inte, han blev inte alls distraherad av allt spännande som hände på TV:n.

Klockan halv elva, efter tio timmars effektivt byggande, sa han "nu är den färdig!" Efter mycket beröm och fotograferande var han redo att gå och lägga sig, men vi lät honom inte ha grävaren i sängen, utan den fick stå på ett sängbord...

Nästa morgon när han vaknade sa han "nu vill jag bygga den andra!"
Det fanns en annan modell man kunde bygga med samma byggsats, det tycker jag är jättebra gjort av Lego, man får ut så mycket mera av sin byggsats om man kan bygga olika saker.
Johannes och jag sa "ska du inte leka lite med den först?" och då körde han två varv runt soffbordet och sedan sa han "nu har jag lekt", varpå jag svarade "men det tog ju jättelång tid att bygga den, nu ska du väl leka jättemycket med den?" Då körde han två varv till och skruvade lite mera på alla grejor och sedan sa han "nu har jag lekt jättemycket, kan du plocka bort alla bitarna?"

Så större delen av lördagen och halva söndagen byggde han på den andra modellen, med en gripklo, men inte med samma fokus som när han byggde den första, utan han gjorde även annat under dagarna. Och han har lekt mera med den här, vi får se hur länge det dröjer innan han vill bygga om den...

Nu sitter han och bygger en mindre maskin med en gripklo som han har haft länge, tänk så kul man kan ha med lego...