Ja, nya för mig i alla fall, inte nya i bloggvärlden... Det är Johannes ena brors fru Johanna, som av någon anledning kallar sig Johamma när hon bloggar, och Johannes ena kusins fru Elinor som driver bloggen Papperslusen. Roligt att ha lite mera koll på mina släktingar. :)
Länkar finns till vänster i listan, om ni är nyfikna.
Här har vi full fart på sportlovet, vi har hunnit med småbarnsgympa, "Hippocampo" (ett lekland), myskvällseftermiddag (Just nu är jag en för trött mamma för att orka ha tjejerna vakna halva natten, då får man uppfinna nya ord. Varför inte titta på film med chips och godis mitt på blanka eftermiddagen istället? Det går jättebra.) och en fransk-lektion med ny fröken. De bakade en matte-chokladkaka som var jättegod. Repris på den håller just på att tillverkas i köket. I morgon ska tjejerna prova på origami-pyssel i kyrkan. Spännande.
Jätteskönt att det är två veckors sportlov här, vi har en hel vecka till att slappa på... ;-)
fredag 25 februari 2011
måndag 21 februari 2011
Nu är det sportlov!
Här i Frankrike har barnen sportlov i två veckor, och det tycker de är härligt. Skolveckorna är så mycket mera intensiva än i Sverige, så ledigheten behövs verkligen. Tyvärr säger prognoserna att det ska regna en del, men vi kan nog roa oss ändå.
Nyss sydde jag färdigt en koja som jag har satt över matbordet, och jag har redan fått höra flera gånger att jag är världens bästa mamma som kan göra så fantastiskt bra saker. :)
Just nu leker Jennifer inne i kojan med Jared och Diana, och Emma och Victoria är uppe och gör en bowlinghall.
Nyss sydde jag färdigt en koja som jag har satt över matbordet, och jag har redan fått höra flera gånger att jag är världens bästa mamma som kan göra så fantastiskt bra saker. :)
Just nu leker Jennifer inne i kojan med Jared och Diana, och Emma och Victoria är uppe och gör en bowlinghall.
(Den uppmärksamme kan se Jareds nya frisyr på bild också.)
Årets första semla
Bakades och avnjöts i lördags. Mums!
Nummer två åt jag igår, och det finns risk för att det blir en tredje idag, men sedan är bullarna slut...
tisdag 15 februari 2011
Nu är det klippt!
Ja, idag klippte jag både Diana och Jared, Diana var inte så mycket att orda om, luggen spretade ner i ögonen, och det växte lite ojämnt i nacken, så jag bara jämnade till det lite överallt.
Jared ville inte först, men sedan sa han: "Jag spelar på datorn och du klipper håret". Jag blev lite paff, och var tvungen att fråga ett par gånger om han menade att jag fick klippa hans hår. Och, jo, så var det.
Jag har faktiskt aldrig klippt någon kille förut, mina frisörkunskaper är mer teoretiska än praktiska, min mamma har alltid klippt mig och mina syskon, och jag har klippt mina tjejer, men det är ju lite annorlunda att klippa en killfrisyr än att bara jämna till ett långt hår...
Jared satt nöjd vid datorn medan jag klippte och fixade, ibland sa han "nu är spelet slut, nu ska jag spela detta, du kan klippa" och en gång tittade han på en liten hög med hår som jag lagt på bordet bredvid honom och sa "där är trasslet" (det brukar bli en hel del tovor i hans hår, och det är inte roligt att borsta bort, varken för honom eller mig, vilket var en av anledningarna att klippa det).
I alla fall så kändes det svårt att få det "killigt", han är ju lite lockig, så först när jag bara klippte av det, typ page, såg det nästan ännu tjejigare ut, eftersom det då var en frisyr och inte bara hår som växte vilt. Så jag klippte upp det lite, jag ville ändå ha lite längd på det, men inte en tjejfrisyr. Jag undrar varför "kändisbarn" kan ha håret hur som helst, men inte vanligt folk...
Jag vet inte om jag är helnöjd, jag tycker att han är fin nu, och det går ju inte att klistra tillbaka håret eller vrida tillbaka klockan, men vi får väl se när han har tvättat håret och det lägger sig lite, om det är färdigt eller vi behöver fixa till det. Det är ju ovant att se honom utan det långa håret...
Jared ville inte först, men sedan sa han: "Jag spelar på datorn och du klipper håret". Jag blev lite paff, och var tvungen att fråga ett par gånger om han menade att jag fick klippa hans hår. Och, jo, så var det.
Jag har faktiskt aldrig klippt någon kille förut, mina frisörkunskaper är mer teoretiska än praktiska, min mamma har alltid klippt mig och mina syskon, och jag har klippt mina tjejer, men det är ju lite annorlunda att klippa en killfrisyr än att bara jämna till ett långt hår...
Jared satt nöjd vid datorn medan jag klippte och fixade, ibland sa han "nu är spelet slut, nu ska jag spela detta, du kan klippa" och en gång tittade han på en liten hög med hår som jag lagt på bordet bredvid honom och sa "där är trasslet" (det brukar bli en hel del tovor i hans hår, och det är inte roligt att borsta bort, varken för honom eller mig, vilket var en av anledningarna att klippa det).
I alla fall så kändes det svårt att få det "killigt", han är ju lite lockig, så först när jag bara klippte av det, typ page, såg det nästan ännu tjejigare ut, eftersom det då var en frisyr och inte bara hår som växte vilt. Så jag klippte upp det lite, jag ville ändå ha lite längd på det, men inte en tjejfrisyr. Jag undrar varför "kändisbarn" kan ha håret hur som helst, men inte vanligt folk...
Jag vet inte om jag är helnöjd, jag tycker att han är fin nu, och det går ju inte att klistra tillbaka håret eller vrida tillbaka klockan, men vi får väl se när han har tvättat håret och det lägger sig lite, om det är färdigt eller vi behöver fixa till det. Det är ju ovant att se honom utan det långa håret...
måndag 14 februari 2011
Recept: Maries amerikanska cookies
Mmmm... Jag älskar att baka, och jag tänkte att jag skulle dela med mig av några av mina favoritrecept. Inte vanliga recept, som kanelbullar och smulpaj, de hittar man ju var som helst, utan mina specialare, så att flera får chansen att få nya favoriter.
Dagens recept har jag fått av min kompis Marie i Karlskrona, och hon har fått det av en äkta amerikan, om jag inte kommer ihåg fel. Jag har halverat det, för gör man mera äter man lätt ihjäl sig. Den här degen är så otroligt god att det aldrig blir mer än en plåt med kakor, även om det nog skulle kunna bli mera egentligen...
Maries Amerikanska Cookies:
100 g smör
1 1/4 dl strösocker
1 1/4 dl farinsocker
100 g choklad (valfri sort)
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
1 tsk vaniljsocker
1 ägg
1 msk mjölk
Låt smöret stå framme och mjukna en stund (eller kör det lite i mikron, men bara så att det blir mjukt, det ska inte smälta). Blanda smör, strösocker och farinsocker i en stor bunke. Hacka chokladen grovt och blanda i. Blanda sedan i allt annat, och gör bollar i valfri storlek som du lägger på en plåt med bakplåtspapper (inte för tätt, de flyter ut lite).
Platta till kakorna något och grädda i 180 grader (Celcius) i ca 8-12 minuter, beroende på storleken på dina kakor, och hur du vill ha dem...
Jag brukar ta ut dem när de börjat spricka lite på ovansidan, då är de krispiga på utsidan och mjuka inuti, och det gillar jag bäst. Har man lite bråttom att äta dem och inte vill ha smält choklad-kladd så har jag ett supertips: rensa en hylla i kylskåpet och kasa över bakplåtspappret med kakorna på så tar det bara 7-8 minuter innan de är lagom kalla och jättegoda.
En liten varning bara: har man väl börjat äta dem går det inte att sluta...
Dagens recept har jag fått av min kompis Marie i Karlskrona, och hon har fått det av en äkta amerikan, om jag inte kommer ihåg fel. Jag har halverat det, för gör man mera äter man lätt ihjäl sig. Den här degen är så otroligt god att det aldrig blir mer än en plåt med kakor, även om det nog skulle kunna bli mera egentligen...
Maries Amerikanska Cookies:
100 g smör
1 1/4 dl strösocker
1 1/4 dl farinsocker
100 g choklad (valfri sort)
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
1 tsk vaniljsocker
1 ägg
1 msk mjölk
Låt smöret stå framme och mjukna en stund (eller kör det lite i mikron, men bara så att det blir mjukt, det ska inte smälta). Blanda smör, strösocker och farinsocker i en stor bunke. Hacka chokladen grovt och blanda i. Blanda sedan i allt annat, och gör bollar i valfri storlek som du lägger på en plåt med bakplåtspapper (inte för tätt, de flyter ut lite).
Platta till kakorna något och grädda i 180 grader (Celcius) i ca 8-12 minuter, beroende på storleken på dina kakor, och hur du vill ha dem...
Jag brukar ta ut dem när de börjat spricka lite på ovansidan, då är de krispiga på utsidan och mjuka inuti, och det gillar jag bäst. Har man lite bråttom att äta dem och inte vill ha smält choklad-kladd så har jag ett supertips: rensa en hylla i kylskåpet och kasa över bakplåtspappret med kakorna på så tar det bara 7-8 minuter innan de är lagom kalla och jättegoda.
En liten varning bara: har man väl börjat äta dem går det inte att sluta...
onsdag 9 februari 2011
Jag har scrappat massor...
De senaste två veckorna har det varit "cyber crop" på AlltOmScrap. Det är som en scrapträff, fast på nätet. Det fanns massor av härliga utmaningar, och jag hann faktiskt med allihop! Helt otroligt, jag tror inte att jag scrappade så mycket på hela förra året (eller något år?) som de här veckorna. Eller jo, det är nog inte helt sant.
Här kommer i alla fall lite bilder på några av de LO:er jag har scrappat, alla har haft olika regler, som tex: följ skissen, inspireras av ett konstverk, ha med ett visst antal olika saker osv.
Här kommer i alla fall lite bilder på några av de LO:er jag har scrappat, alla har haft olika regler, som tex: följ skissen, inspireras av ett konstverk, ha med ett visst antal olika saker osv.
Det har varit jätteroligt, men nu är det dags att återställa balansen här hemma, det blev ju inte så mycket städat när jag höll på att scrappa, och mest snabblagad mat... Nu blir det nog bara julkort ett tag framöver.
Jag är faktiskt i fas med "ett julkort i veckan"-utmaningen, men jag tänkte inte visa upp alla, då blir det ju inget roligt till jul, om ni redan har sett alla korten jag skickar, då kanske ni önskar att ni hade fått ett annat...
Nu kom tjejerna hem från franskan, dags att plocka fram lite mellanmål, vi är så franska nu att vi inte äter middag förrän vid sjutiden, för då hoppas vi att Johannes har hunnit hem från jobbet. Men tyvärr är det sällan så just nu... Han har otroligt mycket att göra, och det verkar inte bli mindre inom en överskådlig framtid. Trist.
måndag 7 februari 2011
Jag saknar Melodifestivalen!
Johannes berättade igår att Melodifestivalen har sparkat igång, och vi kan inte se den. Dötrist. Det är ju vårt stora lördagsnöje så här års.
Sex veckor i rad sitter vi bänkade hela familjen i soffan och tittar, njuter, våndas och/eller skrattar åt hela spektaklet. Och äter en massa gott, så klart. Det enda man kan se på svt's hemsida är de bidrag som har åkt ut. Stackars oss.
Dags att skaffa en "sling-box" säger maken. Med den kan man tydligen titta på svenska program via nån annans TV, typ.
Ja, Melodifestivalen saknar vi. Mycket. Men vi överlever nog.
Här är det ingen som bryr sig om Melodifestivalen. Kanske för att Frankrike aldrig vinner, som en av våra vänner här sa i våras när vi frågade.
Vi har haft tio plusgrader och strålande solsken idag, och väderprognosen säger att det ska hålla i sig i tio dagar i alla fall. Mmmmm... härligt!
Sex veckor i rad sitter vi bänkade hela familjen i soffan och tittar, njuter, våndas och/eller skrattar åt hela spektaklet. Och äter en massa gott, så klart. Det enda man kan se på svt's hemsida är de bidrag som har åkt ut. Stackars oss.
Dags att skaffa en "sling-box" säger maken. Med den kan man tydligen titta på svenska program via nån annans TV, typ.
Ja, Melodifestivalen saknar vi. Mycket. Men vi överlever nog.
Här är det ingen som bryr sig om Melodifestivalen. Kanske för att Frankrike aldrig vinner, som en av våra vänner här sa i våras när vi frågade.
Vi har haft tio plusgrader och strålande solsken idag, och väderprognosen säger att det ska hålla i sig i tio dagar i alla fall. Mmmmm... härligt!
torsdag 3 februari 2011
Ny bloggare i familjen
I morse när jag kollade mina mejl så fick jag veta att min andra svägerska också har börjat blogga. Jättekul! Eftersom vi bor så långt ifrån varandra är det så härligt att kunna ha lite koll på familjen genom bloggarna. Särskilt som jag fortfarande inte har något Facebook-konto.
Jag vet inte varför, men jag känner ett ganska stort motstånd mot det. Men jag kommer antagligen att ändra mig och skaffa ett nån gång i framtiden. Troligtvis.
I alla fall, mina båda svägerskor bloggar på sina modersmål, och så även jag. Något annat som vi alla har gemensamt är att vi inte bor i våra hemländer och att vi är gifta med en svensk. Annars är vi ganska olika, men vi har alltid trevligt tillsammans och jag uppskattar dem mycket. Kram på er!
(Länkar finns i vänsterkanten, om någon är nyfiken: Siggedarling och In the Garden of Sweden.)
Nu ska jag försöka scrappa lite, "cyber cropen" (= scrapträff på nätet) på AlltOmScrap går mot sitt slut, och jag har fortfarande några utmaningar jag vill hinna med... Den här cyber cropen har hållit på i två veckor nästan, med massor av roliga utmaningar, bland annat min "speed scrap" som jag har skrivit om ett par inlägg längre ner.
Det blir nog ingen gympa idag, för jag väntar på leveransen av olja som jag faktiskt ringde och beställde alldeles själv förra veckan. Jag är ganska stolt över mig själv. Jag känner att jag börjar bli lite mera säker på att jag kan klara av sådant som kändes helt omöjligt för ett tag sedan (typ telefonsamtal...), men jag tvekar fortfarande över att ringa till sjukhuset och försöka boka en tid så att Jennifer kan få träffa en ögonläkare eftersom hennes syn har blivit sämre för första gången sedan hon fick glasögon när hon var fyra år.
Det är något som verkligen är annorlunda här: Det finns minst tio glasögonaffärer i vår lilla stad (ca 25.000 invånare) men man kan inte gå dit och kolla synen! Man måste redan ha sitt recept när man går dit, och det får man hos en ögonläkare.
Det finns bara tre i den här stan, och när jag gick till en av dem härom veckan sa assistenten att det är 18 månaders kö och rekommenderade att jag vände mig till sjukhuset istället, för det brukar vara kortare köer dit. Det är ju helt vansinnigt!!
Det lär gå fortare att vänta till vi kommer till Sverige i sommar, Johannes svåger (kallas det min svåger också?) är optiker så vi får väl nyttja hans expertis.
Jag vet inte varför, men jag känner ett ganska stort motstånd mot det. Men jag kommer antagligen att ändra mig och skaffa ett nån gång i framtiden. Troligtvis.
I alla fall, mina båda svägerskor bloggar på sina modersmål, och så även jag. Något annat som vi alla har gemensamt är att vi inte bor i våra hemländer och att vi är gifta med en svensk. Annars är vi ganska olika, men vi har alltid trevligt tillsammans och jag uppskattar dem mycket. Kram på er!
(Länkar finns i vänsterkanten, om någon är nyfiken: Siggedarling och In the Garden of Sweden.)
Nu ska jag försöka scrappa lite, "cyber cropen" (= scrapträff på nätet) på AlltOmScrap går mot sitt slut, och jag har fortfarande några utmaningar jag vill hinna med... Den här cyber cropen har hållit på i två veckor nästan, med massor av roliga utmaningar, bland annat min "speed scrap" som jag har skrivit om ett par inlägg längre ner.
Det blir nog ingen gympa idag, för jag väntar på leveransen av olja som jag faktiskt ringde och beställde alldeles själv förra veckan. Jag är ganska stolt över mig själv. Jag känner att jag börjar bli lite mera säker på att jag kan klara av sådant som kändes helt omöjligt för ett tag sedan (typ telefonsamtal...), men jag tvekar fortfarande över att ringa till sjukhuset och försöka boka en tid så att Jennifer kan få träffa en ögonläkare eftersom hennes syn har blivit sämre för första gången sedan hon fick glasögon när hon var fyra år.
Det är något som verkligen är annorlunda här: Det finns minst tio glasögonaffärer i vår lilla stad (ca 25.000 invånare) men man kan inte gå dit och kolla synen! Man måste redan ha sitt recept när man går dit, och det får man hos en ögonläkare.
Det finns bara tre i den här stan, och när jag gick till en av dem härom veckan sa assistenten att det är 18 månaders kö och rekommenderade att jag vände mig till sjukhuset istället, för det brukar vara kortare köer dit. Det är ju helt vansinnigt!!
Det lär gå fortare att vänta till vi kommer till Sverige i sommar, Johannes svåger (kallas det min svåger också?) är optiker så vi får väl nyttja hans expertis.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)