Påsklov och hästpromenad

Jag har glömt att berätta att vi har påsklov nu, i två veckor. Härligt!
Men ridskolan kör på som vanligt. Det brukar vara så med aktiviteterna här har jag förstått, det är inget uppehåll för att det är lov i skolan, förutom på sommarlovet. I morse på ridskolan skulle de rida på en liten tur med hästarna, och eftersom jag inte hade tänkt åka och handla idag, som jag alltid gör annars, så satte jag Diana i vagnen och gick med.
Diana älskar att följa med till ridskolan, men hon bryter alltid ihop när hon inte får rida, så medan alla gör sina hästar klara brukar hon sitta på en av de hästar som Emma eller Victoria ska ha, och då är hon jätteglad. Men sedan, när hon inte får sitta kvar längre, blir det mycket gråt och elände... Ofta en hel kvart, det är inte lätt att distrahera henne när hon har bestämt sig för något...

Ridskolan ligger i utkanten av en liten by som heter Vyans-le-Val och promenaden gick genom både skog och by, här kommer några bilder:

Böljande rapsfält mitt i skogspromenaden.

Sedan red de genom byn.

Här ligger en kyrka med tjusigt tak.

Och innan vi var tillbaka på ridskolan fick hästarna dricka lite vatten.

Det var en härlig promenad på nästan en timme, och det var 15 grader varmt och vindstilla, så det var skönt väder. Den som fick mest motion var nog jag, som knuffade vagnen på grusvägar större delen av vägen...

Så här ser det ut i vardagsrummet just nu:

Igår på eftermiddagen knackade det på en kille i vita kläder (=målare, tänkte jag) och när han sa "Je blalalalallbablajgealkjalkjbla grêle", ungefär, så visade jag in honom i vardagsrummet, för jag anade att han ville se hur det såg ut där.

Det var nämligen hagelstorm här i somras och då gick det sönder en massa takpannor. Det hela höll på i tio-femton minuter och haglet var i storlek som golfbollar. Vår bil blev helt bucklig överallt och fick ett rejält "stenskott" över en stor del av framrutan, men bilen var körbar, till skillnad från många andra bilar här i stan, där backspeglar och/eller rutor krossats totalt.

Utsikt från balkongen när det slutat hagla, 9 juni 2010. Klicka gärna på bilden!

Företaget som plockade bort de trasiga takpannorna (sjuttio stycken, ungefär) möblerade om på taket så att det var ett samlat område där det saknades takpannor, och så la de plast över i väntan på att de nya takpannorna skulle anlända. Det tog mer än ett halvår, och den där plasten var nog inte så perfekt ditsatt, för vi fick fuktskador i vardagsrummet efter några månader, så de la på mera plast på taket. Efter jul fick vi takpannor och nu ska vi alltså äntligen få ny tapet.

Killen undrade om de kunde komma "demain matin" (i morgon bitti) och jag föreslog torsdag för att ge oss mera tid att plocka undan, men när han sa att de inte hinner bli klara innan helgen om de kommer på torsdag sa jag att de var välkomna idag.
Alltså fick vi ägna kvällen igår åt att flytta undan allt ur vardagsrummet som vi vill komma åt de närmaste dagarna, plocka ner TV:n i sin låda (tur att jag har en man som samlar på originalkartonger...), ta bort alla boxar och sladdar och skruva loss panelerna från väggen så att vi kunde flytta bokhyllorna. Pianot lät vi stå, det var lite för tungt för oss två att flytta själva, så det fixade Johannes och de tre målarkillarna i morse.

Vi fick välja på ett antal tapeter som inte riktigt var vår stil, alla var såna där tjocka, lite gummiaktiga, strukturerade, och vi föredrar slätare väggar. Men man kanske kan komma undan med lite slarvigare underarbete på de här? Jag vet inte, men efter att ha tittat lite mera noga på våra väggar är det faktiskt mer eller mindre struktur på tapeterna i alla rum här, och inga riktiga mönster, förutom i Victorias rum där det är bredrandig tapet. Den nya tapeten blir gul, precis som den gamla, men med mera struktur än förut...

Vet ni hur en cikada ser ut?

För en vecka sedan berättade Victoria att hennes klass skulle ha teater och cirkus och att hon skulle vara "la cigale" men att hon inte tänkte vara med.
Vad är en cigale? tänkte jag, men sa bara:  Jaha, det får du prata med din lärare om, för man kan inte bara låta bli att vara med utan att säga till i förväg, det blir oschysst mot de andra om någon plötsligt vägrar göra sin roll.
(Iskall mamma, va? Jag vet att det inte funkar att tjata på Victoria, och jag hade inga planer på att skriva en lapp och säga att hon inte ville vara med. Det här fick hon allt lösa själv.)

Jag letade rätt på la cigale på franska wikipedia och det var ett fult kryp. Ungefär som en gräshoppa fast brun och trist. Ett par fe-vingar och några spröt på ett diadem blir nog bra, tänkte jag.

I tisdags skulle hon prata med läraren, men när hon kom hem sa hon att han hade sagt att det inte var någon fara om hon inte kom ihåg allt (det var ungefär tre meningar hon skulle säga), och att en cikada är svart eller brun och har sådana här vingar, och så ritade hon upp formen på ett papper. Tydligen dög inte de små lila fe-vingarna som hon hade haft med sig.

Så igår sydde jag cikada-vingar och hon övade så duktigt och blev så nöjd så. Hur i hela friden skulle vi har fått tag på ett par cikada-vingar om jag inte hade haft lite lämpligt material liggande (ståltråd, grå organza och resårband) så att jag kunde sy ett par vingar? Med så kort varsel dessutom.
Så här såg det ut när hon var klar:

Jag gick till skolan för att titta idag och hon var så duktig så. Några av barnen till och med ropade "Bravo, Victoria" efteråt. Härligt att hon bestämde sig för att hon vågade!

Skön söndag!

Igår njöt vi mycket av att kyrkan började klockan tio istället för nio, det är på prov ett tag för att se om folk kommer i tid bättre då... Och ja, den här första söndagen i alla fall så var nästan alla där klockan tio, itället för väldigt få klockan nio. Även vi, som bara har fem minuters bilväg dit, har svårt att hinna till nio, det blir stressigt och stökigt, för det är inte så kul att behöva gå upp tidigt på en söndag, och Jared går bara inte att stressa, allt blir pannkaka då...
Men igår på morgonen var det lugnt och skönt och allmänt trevligt hemma.

När vi hade ätit middag (kyckling med ris och citronpepparsås, en favorit sedan ca 15 år tillbaka) packade vi bullar, kex och mjölk i en kylväska, tog med filtar och solstolar och styrde kosan mot närmaste berg. Vi körde på känsla och efter ungefär en halvtimme bestämde vi oss för att vi var framme. Massor av gräs att springa runt på, vacker utsikt åt alla håll och ingen annan i närheten. Det var lite väl svala vindar, men det var härligt ändå. Fast jag undrar om det är orsaken till att Diana är så snorig idag?

Hemma blev det pastasallad (med kycklingrester) till middag och sedan marängswiss med hastigt ihopvispade hemgjorda små maränger och Agnetas smarriga chokladsås. Tur att hon var hemma när jag ringde och frågade om receptet.  Mums!

En riktigt skön söndag tillsammans med familjen, underbart!

Visst är det vackert med vår!

Jag tog lite kort med mobilen när vi var ute igår, och visst är det vackert här! (även om collaget inte är det vackraste, photoshop och jag är inte riktigt kompisar än, och jag vill hellre gå ut än att sitta här och bråka med datorn mera...) Klicka på bilden för att se den större.

Scrappat lite...

Det här är saker som jag scrappade för några veckor sedan, jag skickade in bilderna till ett företag som sökte designers, dvs folk som får grejor hemskickade och förväntas skapa av det.
Jag har aldrig sökt något sådant förut, och visste att det är massor av duktiga scrappare som söker, så min förhoppning att vinna en plats var inte så stor. Jag är nöjd med de saker jag gjorde och inte särskilt besviken över att jag inte blev utvald, även om det hade varit kul.
Man skulle göra en LO (layout= scrappad sida), ett kort och något altrat (förändra något som redan finns), och detta gjorde jag:

Jared insåg plötsligt att han kunde cykla helt själv när vi var på gympan för några veckor sedan, utan att jag behövde putta på honom ibland, och han tyckte det var jättekul och cyklade runt i en halvtimme, tills det var dags att städa undan och gå hem... Här är så backigt att jag inte vågar låta barnen cykla ute, så det blir bara på gympan, tyvärr.

Det här kortet fick Jennifer på sin 12-års dag, tjusigt va?

Den här burken har varit ett chips-rör, typ Pringles, men en billig kopia. Ungefär lika goda chips och bättre lock om man vill altra. ;) Jag skar av det i lagom längd och limmade tillbaka bottnen igen. Jag vet inte vem jag ska ge det till, eller vad jag ska stoppa i, men det är ju ett par veckor kvar till påsk, så jag kommer nog på något.

Härlig helg!

I lördags hade Victoria fé-kalas, fem små féer kom hit på förmiddagen och åt godsaker och lekte och det gick bra och utan större språkförbistringar.
Vi hade strålande solsken och underbart väder, över +20 redan på förmiddagen, och faktiskt 28 grader varmt på eftermiddagen!

Jennifer och jag körde till Mulhouse för att titta på utsändningen av Unga Kvinnors möte på kyrkans generalkonferens, och på tillbakavägen släppte jag av Jennifer i simhallen där hon skulle träffa några vänner för en "nuit dans l'eau". Man måste ha badmössa i simhallen! Haha... fransmän, vad de hittar på...

Vi andra  var ute hela kvällen och barnen lekte i lekhuset som vi köpte strax innan affärerna stängde i fredags. Äntligen, hur många år har vi inte pratat om att skaffa en lekstuga?

Det blev inte middag förrän halv nio, riktigt "franskt" av oss, och sedan tittade vi på "Trassel" i 3D, det är en ny variant på Rapunzel-sagan som Disney gjort. Den hade premiär här redan innan jul och finns alltså som köpfilm redan, men ni i Sverige får vänta ett tag till om ni inte vill se den på bio.
Jared och Diana hade inga planer på att sova, och eftersom jag också ville titta på filmen och inte orkade krångla med dem så fick de också vara med, tills de somnade i soffan.
Filmen var riktigt rolig, vi körde på franska med engelsk text, så att större delen av familjen hade en chans att hänga med...

Igår hade vi "bara" 22 grader, men det var skönt att vara ute ändå, och tack vare tekniken kunde vi titta mera på generalkonferensen på vår egen TV, tänk vilka möjligheter som finns idag som inte fanns för bara 5-10-15 år sedan. Fantastiskt!

Idag skulle det vara +14 och regn, men det verkar ha kommit av sig, för solen skiner här utanför fönstren, även om det inte är så varmt ännu. Nu börjar det bli dags att fundera över vad vi ska ha till lunch, Emma och Victoria kommer hem om en timme.

Hoppas att ni får en bra dag!

En tvååring!

Diana fyllde år igår, hon har firat båda sina födelsedagar i Frankrike, vi kom nämligen hit kvällen innan hon fyllde ett, så nu har vi varit här i ett år. Det är inte klokt så fort tiden går, men å andra sidan är det inte klokt vad mycket som har hänt det här året heller...

Det blev tårta och paketöppning sent på kvällen, Johannes har varit bortrest sedan i söndags eftermiddag och var inte hemma förrän strax innan åtta igår kväll, men vi ville ju inte att han skulle missa firandet så vi väntade på honom.
Först ville Diana gå och sova när han kom hem, hon var bara trött och gnällig, men efter att ha druckit en flaska välling i sängen kom hon ut till oss igen, så då blev det kalas i alla fall, till Victorias stora glädje, hon tyckte det var jättetråkigt att vi tänkte flytta firandet en dag.

Nu har vi kalasat färdigt för ett tag, vi har ju tre födelsedagsgrisar i mars, men nu dröjer det till augusti innan det är dags igen.