I morse när jag kollade mina mejl så fick jag veta att min andra svägerska också har börjat blogga. Jättekul! Eftersom vi bor så långt ifrån varandra är det så härligt att kunna ha lite koll på familjen genom bloggarna. Särskilt som jag fortfarande inte har något Facebook-konto.
Jag vet inte varför, men jag känner ett ganska stort motstånd mot det. Men jag kommer antagligen att ändra mig och skaffa ett nån gång i framtiden. Troligtvis.
I alla fall, mina båda svägerskor bloggar på sina modersmål, och så även jag. Något annat som vi alla har gemensamt är att vi inte bor i våra hemländer och att vi är gifta med en svensk. Annars är vi ganska olika, men vi har alltid trevligt tillsammans och jag uppskattar dem mycket. Kram på er!
(Länkar finns i vänsterkanten, om någon är nyfiken: Siggedarling och In the Garden of Sweden.)
Nu ska jag försöka scrappa lite, "cyber cropen" (= scrapträff på nätet) på AlltOmScrap går mot sitt slut, och jag har fortfarande några utmaningar jag vill hinna med... Den här cyber cropen har hållit på i två veckor nästan, med massor av roliga utmaningar, bland annat min "speed scrap" som jag har skrivit om ett par inlägg längre ner.
Det blir nog ingen gympa idag, för jag väntar på leveransen av olja som jag faktiskt ringde och beställde alldeles själv förra veckan. Jag är ganska stolt över mig själv. Jag känner att jag börjar bli lite mera säker på att jag kan klara av sådant som kändes helt omöjligt för ett tag sedan (typ telefonsamtal...), men jag tvekar fortfarande över att ringa till sjukhuset och försöka boka en tid så att Jennifer kan få träffa en ögonläkare eftersom hennes syn har blivit sämre för första gången sedan hon fick glasögon när hon var fyra år.
Det är något som verkligen är annorlunda här: Det finns minst tio glasögonaffärer i vår lilla stad (ca 25.000 invånare) men man kan inte gå dit och kolla synen! Man måste redan ha sitt recept när man går dit, och det får man hos en ögonläkare.
Det finns bara tre i den här stan, och när jag gick till en av dem härom veckan sa assistenten att det är 18 månaders kö och rekommenderade att jag vände mig till sjukhuset istället, för det brukar vara kortare köer dit. Det är ju helt vansinnigt!!
Det lär gå fortare att vänta till vi kommer till Sverige i sommar, Johannes svåger (kallas det min svåger också?) är optiker så vi får väl nyttja hans expertis.
4 kommentarer:
Jag älskar er alla som bloggar så jag får känslan av att vara nära er! Lite förädiskt kanske, men härligt att ha er i skärmen! KraM
förresten - kanske barn har förtur - mkt viktigt att kolle deras snabbt!
Jag håller med om facebook... Och grattis på telefonsamtal! Jag tveker ännua att ringa och göra saker på svenska på telefon... Jag tycker mer om att själv se de som jag pratar med och det kan man inte på telefon. Men kanske det är lite annorlunda med mig också eftersom jag tycker inte om att göra business på engelska på telefon heller.
Jag blev tvungen att ringa ett samtal till idag - det kom aldrig någon olja! Till slut fick jag veta att de skulle komma imorgon, men jag är säker på att damen jag pratade med förra veckan sa torsdag. Hm, retfullt.
Nej, jag har inga problem att ringa varken folk eller myndigheter i Sverige, och på engelska klarar jag mig nog rätt bra också, men jag kan inte ens säga "ögonläkare" på franska, jag bara snubblar på bokstäverna... På tisdag ska jag be min franskalärare om hjälp så jag vet vad jag ska säga, så kan jag öva lite innan jag ringer. ;)
Skicka en kommentar