Vilar öronen...

Våra vänner påbörjade sin långa färd mot Stockholmstrakten igår eftermiddag, maken är i Spanien med jobbet, äldsta dottern är på läger, de två minsta barnen sover och de andra två ligger i sina sängar och sover förhoppningsvis. Det enda som hörs är diskmaskinen och tangenterna som knattrar när jag skriver. Behagligt.

Det var jättekul att ha besök, och förutom parisresan tog vi det rätt lugnt och lät mest barnen roa varandra och sig själva bäst de kunde, vilket gick bättre ibland och sämre ibland, men så är det väl alltid.
Vi vuxna passade på att gå på restaurang själva en kväll, till Buffalo Grill, vår favorit här i stan. Skönt att barnen är så stora att de kan vakta varandra. (Jag tror att jag har skrivit det förr, men det är lika sant fortfarande.)
Makarna roade sig med F1-cirkusen i Hockenheim tre dagar och var väldigt nöjda med den resan.

I måndags "klättrade vi mellan träden", som Jared sa, på Acroland i Montenois. Det var verkligen kul för alla åldrar, och barnen undrar redan när vi kan göra det igen. Det fanns flera banor i olika svårighetsgrader och redan på "familial facile" funderade Victoria på att ge upp, men hon var väldigt glad när hon klarade av det. Bara några gick vidare till "familial moyen"och de andra roade sig med att göra om de andra banorna igen. Det som de flesta tyckte var roligast var linbanorna som varje runda slutade med, där man åkte mer eller mindre långt och med full fart in i ett stort nät.
Jared och Diana önskade att de också kunde få klättra lite högre upp, men det var femårsgräns på de banorna, så de fick vackert hålla sig nära marken och krypa runt och balansera utan säkerhetssele men med hjälm.

Igår lämnade vi av Jennifer hos en kompis för vidare färd till sitt läger, och vi andra åkte till Ballon d'Alsace (webcam). Vädret var bra mycket bättre än sist vi var där (och vi delade ut åksjukepiller innan vi åkte hemifrån), det var så varmt att några hellre ville sätta sig i skuggan och vila än att gå de sista metrarna till toppen och fika. Men det fick de inte, klart att vi skulle ha familjefoton från toppen!

1247 meter över havet, kolla utsikten!

För Diana var lyckan total när hon hittade en liten hund som ingen höll i kopplet på (ägarna gick några meter bakom). Hon högg tag i kopplet och gick lyckligt runt med hunden i nån minut, tills vi kom till en korsväg och de skulle åt andra hållet...

Diskmaskinen har jobbat klart, de två flickorna på övervåningen sover gott och nu ska jag stänga av datorn och gå och sova jag med, det känns som att det har blivit lite för lite av den varan den senaste tiden...
Godnatt på er!