torsdag 12 september 2013

Veckans komplimang och veckans förolämpning

Häromdagen var jag på apoteket med Johannes, och eftersom det var ägaren som tog hand om oss bad jag honom prata engelska istället för franska, eftersom Johannes förstår bättre då, och medicinen var till honom (flytande penicillin att droppas i örat).
Jag vet att han är duktig på engelska, eftersom jag har gått dit i flera år och i början pratade vi alltid engelska med varandra. Mitt i konversationen säger han:

"Your french is better than my english".

Sååå inte sant, som tonåringar skulle uttryckt sig, men en fin komplimang. :)

Idag har jag gjort några ärenden på stan och råkade se ett par snygga kängor i ett skyltfönster. Jag gick in och provade dem, men eftersom de var lite dyra ville jag gärna fundera lite innan jag bestämmer mig, det kan ju finnas bättre någon annanstans... "Det är väl inte sista paret?" sa jag och fick till svar: (fritt översatt)

"Jo, i de extrema storlekarna tar vi bara hem ett par."

Ursäkta mig??? Jag har 39 vanligtvis, men de var lite små, så jag fick ta 40. Extremt? Tror inte det...
Jag är inte så sugen på att köpa de där kängorna längre.

4 kommentarer:

Malin/malwa sa...

Du får tänka på att vi är större här i Sverige än vad de "petit'a" fransyskorna är. 39-40 är tämligen vanliga skostorlekar för svenska kvinnor! Se'n kunde han ju ha visat lite gallisk charm och sagt det på ett annat sätt... *kram*

Linda sa...

Du har rätt, Malwa, svenskor har över lag större fötter än de oftast nätta fransyskorna. Men ändå!

Och det var en kvinnlig expedit. :)

Unknown sa...

Bah!
Hoppas du sa ifrån!!

Sådär säger man inte!

Tusen tack för din fina kommentar hos mig, den har jag levt på i flera dagar nu! Jag är så glad att ha dig som vän på FB, du är en av de få jag träffat via forum som jag verkligen gärna skulle vilja träffa på riktigt.

Kram
Monika

Linda sa...

Nej, jag sa inget, jag är fortfarande lite feg när det gäller att säga ifrån på franska, för jag vet att det blir fel...

Nu blir jag nästan generad, men jag skrev inget jag inte menade. :)
Ja, tänk att vi inte har träffats, det är ju konstigt. Kanske går det att planera in en scrapträff nästa gång vi kommer till Sverige? Det vore kul att ses!